Vattnet i Kyrkviken

Selma Lagerlöf nous éclaire un peu plus sur cet aspect chevalin du Näcken. Dans sa nouvelle "Vattnet i Kyrkviken" (L'eau de Kyrkviken), tiré de son recueil de textes "Troll och människor" (1915-1921, Troll et Homme), elle nous conte la rencontre avec une apparition de la créature, au détour dans chemin, dans un bois, près du lac de Kyrkviken. L'extrait suivant du texte original permet d'en extraire quelques détails intéressants :

"Den var omgiven av gröna, gräsrika ängar, och på de ängarna, där det var fullt av stora blommor och mycken glittrande dagg, hade en vit häst gått i bet. Det var det vackraste djur hon någonsin hade sett. Manen var så lång, att den hängde ner på hovarna, hela kroppen apelkastad, bringan bred, benen smala och spänstiga som pilskaft, svansen tjock som en rågkärve och så lång, att den låg på släp på marken. Knappast mer än ett ögonblick fick hon glädja sig åt synen. Hon ville smyga närmare hästen mellan de högblommiga strandväxterna, men då märkte han henne och flydde. men inte mot land, utan rätt ut i sjön. Han sprang genom grundvattnet, så att skummet yrde om honom, och så snart han kom på djupt vatten, dök han rätt ner utan att göra ett försökt att simma. Då hade modern förstått, att detta inte kunde vara någon annan än näcken, som brukar visa sig i hästhamn, när han går upp på land."

Cette description fait état d'un magnifique cheval blanc, gracieux, immaculé. Sa crinière et sa queue sont si longues et touffues qu'elles tombent jusqu'à ses sabots. C'est l'apparition d'un Näcken (en suédois) sous sa forme terrestre. Surpris sous cette forme, comme le dit le reste de la nouvelle, Näcken est de bon augure. Il offrira même sa protection à un humain, ainsi que celle de toutes les créatures de ses eaux. Ainsi, l'homme fait des pêches miraculeuses et se sent à son aise au bord du lac. Malgré tout, Näcken reste lié à l'élément liquide et à ses dangers. Loin d'être un esprit bienfaisant, il obtiendra finalement la vie de son protégé.